Tränartips nr 9 till Stockholms tränare
För några år sedan var jag med Team Stockholms högprestationskillar i Italien för att spela herrsatelliten ”Italy 1”. Jag passade då på att skriva ner lite anteckningar, eftersom det kan vara både kul och viktigt att veta vad som gäller i andra länder just nu. De flesta manliga spelarna i sydeuropa spelar idag grustennis på ett annat sätt än i Sverige.
Det gäller som ni alla vet att känna sig själv – men även sin motståndare.
En gammal samuraj sa en gång till mig:
Försäkra Dig först om att Du själv mår bra, tänk först därpå att besegra Din motståndare.
Om Du känner din motståndare och känner Dig själv, vinner Du alltid.
Om Du inte känner Din motståndare, men känner Dig själv vinner Du hälften av gångerna.
Om Du varken känner Din motståndare eller Dig själv förlorar Du alltid.
(nu var inte samurajen speciellt bra i tennis, men det låg lite i vad han sa)
Anders Heimklo
Analys av spelare i satelliten ”Italy 1”
SPELSTIL
Forehand
De ”kick toppar” sin forehand. De slår den med extra mycket toppspinn, vilket genomförs med en mycket snabb uppåtrörelse mot bollträffen. Bollen flyger med våldsam toppspinn och passeras nätet med minst 4 meters marginal. Motståndaren får på så sätt spela på en extremt hög boll efter studs, (om han inte kan ta bollen på uppstuds, vilket är jäkligt svårt).
De använder sig oftast av ett semiwesterngrepp.
De täcker banan med minst 75% forehand. De slår några ”kick toppar” för att pumpa ut motståndaren och för att pressa bort motståndaren från baslinjen. När motståndaren tappar längden, tassar de snabbt in och dräper med en hård och relativt flack forehand. Dessutom försöker de då slå dräparslaget i en taktiskt fördelaktig vinkel/placering. Tempoväxlingen blir nästan maximal.
Backhand
Backhanden slår de ofta med mycket toppspinn, för att pressa tillbaka motståndaren. Dock tycker jag att ”kick forehanden” är effektivare. Backhanden är en enhandsbackhand med westerngrepp. Slaget utförs med mycket toppspinn även på en hög backhand (axel, huvudhöjd). De växlar med att slå några vasst skurna backhands för att hitta nya vinklar, byta tempo, längd och höjd. Den toppade backhanden slås också med en 4 metersmarginal över nät, medan den skurna backhanden självklart passerar nätet med betydligt snävare marginal. När de har ”läge” med backhanden, trycker de till med en relativt flack backhand.
Spelupplägg
Kan enkelt uttryckt beskrivas på följande sätt:
– Bollar som de är pressade på – besvarar de med höga toppspinnbollar
– Bollar som är s.k. neutralbollar – besvarar de oftast med höga toppspinnbollar
– Bollar som de har övertaget på – besvarar demed snabba hårda slag, med låg marginal
Alla grundslag ”markeras” mer än i den svenska spelstilen. Med markeras menar jag t.ex. att är det ett toppat slag, så slås det med mycket mera toppspinn o.s.v.
Snabba uppföljningar till nät sker då de fått övertaget i en duell, t.ex. när de lyckats vinkla ut motståndaren. Nätattacken sker med snabba steg så att de kommer så pass långt fram att det bara är att vinkla undan bollen. Därmed blir volleyn dödande.
Stor vikt läggs på bollens placering under spelet, så att motståndaren får springa mycket.
Serven satsar de hårt på. Hård/snabb förstaserve för att därefter stå kvar vid baslinjen och invänta. Andra serven är en kickserve som sprätter iväg ordentligt efter studs.
Fotarbetet på spelarna påminner om en boxares. Troligtvis hoppar de mycket hopprep.
Stor rörlighet i djupled. De backade långt bak för att klara av motståndarnas höga ”kick forehands” varefter de var snabbt framme till utgångspositionen ca 2 m bakom baslinjen.
Rörligheten framåt var också godkänd. De ”fastnade inte vid baslinjen”, utan gled snabbt in på bollar som var något korta, för att hitta vinklar, tempoväxla, eller för att slå en dräpare.
Smidigheten tycks vara naturlig, eftersom jag inte såg någon stretcha, fastän de var klart smidiga på banan. Dock såg jag dagligen italienska spelare tillsammans med coacher träna snabbhet på närliggande fotbollsplaner.
Svagheten är framför allt psyket. De är relativt lättirriterade, vilket gör att de ibland kommer ur balans och spelrytm.
COACHTIPS: Förklara den ”Italienska spelstilen” för dina mest begåvade elever, och låt dem få prova på att spela ”italienskt” under några träningar. Det är dags att vi Stockholmare blir bra på grus igen.
Utvärdering av de < 13–14-åriga italienskorna
Flickorna som deltog i Pescaras ETA-turnering, tillhör den italienska eliten eller snäppet under.
Även duktiga flickor från Tjeckien, Polen och Ungern deltog, men jag har valt att koncentrera min utvärdering på de italienska flickorna, för att de helt enkelt var bäst.
Jag samtalade med landslagscoacher tillhörande Italienska Tennisförbundet. De berättade att flickorna tränar 2 timmar tennis och 1,5 timme fys om dagen. Även om man tar dessa siffror med en nypa salt och drar av en vilodag, är det mycket. Summan av detta blir alltså 14 timmar tennis och 10,5 timmar fysträning per vecka.
Att de spelade mycket tennis, det hade jag förstått, men att de fystränar så mycket, kom som en smärre överraskning. Tro mig, det syns verkligen att de tränar så mycket. Balansen ligger ungefär 60/40 i upplägg av tennis och fysträning. Givetvis varierar detta något, t.ex.med mer inriktning på tennisspel inför en turnering.
Samtidigt som jag sett matcherna med våra flickor Zachrisson, Jönsson, Srndovic, Helland och Söderberg, samt många fler, har jag gjort några anteckningar på vad de italienska flickorna gör bättre än våra flickor. Eftersom våra 5 flickor tillhör svenska eliten, (alltså; ingen skugga faller över dem) blir det hela desto mer intressant.
20 punkter som italienskorna är bättre på
Punkterna är inte rangordnade. Vissa punkter "går i varandra" så att säga.
1. Vinklar. De vinklar bollarna mer och oftare.
2. Tempot. De har ett grundtempo i sitt spel, som är högre.
3. Tempoväxlingar. Växlingarna är mycket markanta. När det är hårt. så är det verkligen hårt.
4. Höjdväxlingar. Höga toppspinnbollar växlas med snabba låga attackslag, slicade slag, vinklade slag m.m.
5. Stoppbollar. De är både tekniskt och taktiskt riktigt gjorda.
6. Ta stoppbollar. De ser, tar och svarar på stoppbollarna på ett mycket bra sätt. 7. Glider på gruset. De glider, stannar och slår i balans.
8. Agassivolley. Första volley vid servelinjen slås med en toppad hög volley. Ett mycket viktigt slag att kunna om man ska spela ett aggressivt grusspel. Motståndaren lyfter bollen högt, när hon är pressad i ytterlägena. En riktigt genomförd Agassivolley är oftast en direkt vinnare.
9. Snabbheten in i banan, efter att ha varit pressade.
10. Fotarbetet. Överlägset de svenska tjejernas.
11. Låg tyngdpunkt. De orkar ha en låg tyngdpunkt (böjda knän), vilket medför bra balans m.m.
12. Höga bollar från röd zon, alltså från ett läge där de blivit pressade ut från banan.
13. Pep-talk. Innan, under och efter match.
14. Vinnarutstrålning. Ger allt av sig själva.
15. Bra teknik redan nu. Lite putsning här och där, men i princip så är tekniken redan klar.
(Tänk, våra flickor har en del att jobba på innan de är klara. Vissa av dem måste till och med lägga om sin teknik. Hur stort kommer då inte avståndet vara om 2 år!)
16. God taktik. Eftersom tekniken finns, har de ett stort register att plocka ifrån, vilket de också gör.
17. Enhands backhands. De toppar även på höga backhands.
18. Markerar slagen. Kraftigt toppade slag med snabb underarmsvridning, både på forehand och backhand. Dessutom vassa, hårt skurna slicade enhand backhands. När de toppar, så gör dom det med en kraftig toppspinn. När de klipper till, så gör de det hårt. När de bollar, så bollar de högt o.s.v.
19. Avig backhand. När baslinjeduellen sker fram och tilbaka mitt i banan, grön zon, öppnar de ibland (till min förvåning) spelet med en avig backhand. Detta är ju klart avancerat. (Jag har själv tränat på det i 20 år utan någon nämnvärd förbättring).
20. De spelar bra dubbel.
Anders Heimklo